1.12.09

Risker ved overvåking

1.12.09 trer Lex Orwell, den svenske FRA-loven om overvåking av telefon, tekstmeldinger, e-post og trafikk på internett, i kraft.

Så har vi trusselen om datalagringsdirektivet.

http://www.stoppa-storebror.se/ leser vi:

Risker med övervakning
Digital övervakning kan ibland underlätta bekämpning av kriminalitet och fusk. Samtidigt skapas dock nya hot - mot människors personliga integritet och frihet, mot deras lycka och framgång i livet, mot rättssäkerhet och demokrati. Ibland kan digital övervakning till och med introducera nya fysiska hot mot människor, och därigenom vara kontraproduktiv. Dessa är de viktigaste riskerna:

1. Information i orätta händer
Digital information har en inneboende tendens att sprida sig. Personalen som sköter systemen kan vara nyfiken eller girig, hackare kan bryta sig in i systemen och buggar kan göra att databasernas skydd inte fungerar. Allt detta händer hela tiden.

Därför finns en reell risk att insamlad information kommer i orätta händer - information som kan avslöja känsliga saker som exempelvis en människas umgängeskrets, intressen, politiska åsikter, hälsa, vanor, kärleksrelationer, resor, inköp etc. Detta kan förorsaka individen stor skada, såsom förstört rykte, förlorat arbete, förstört äktenskap. Informationen kan också användas för utpressningsförsök.

Ibland kan riskerna förknippade med att information hamnar i orätta händer bli mycket påtagliga för individen. En man i Oslo förföljde och hotade sin före detta fru, som var rädd för honom och höll sig gömd. Mannen ringde då biltullsföretaget och angav hennes bilnummer, varpå han fick en lista på exakt när och var hon passerade med sin bil. De elektroniska fotspåren röjde henne alltså. Det kunde ha slutat i en tragedi.

2. Oskyldigt misstänkt
Elektroniska fotspår kan lätt ge en missvisande bild, vilket kan göra att oskyldiga människor blir felaktigt misstänkta för brott, fusk eller andra oegentligheter. I USA satt en man vars hus brann anhållen i fem månader misstänkt för mordbrand, eftersom polisen begärde utdrag ur hans inköpsdata från stormarknaden och upptäckte att han köpt braständare av precis den sort som hade initierat branden. Mannen släpptes när en annan person anmälde sig till polisen och erkände dådet.

Att långtgående polisbefogenheter kan få allvarliga konsekvenser för oskyldiga medborgare illustrerades med all önskvärd tydlighet då brittisk polis i juli 2005 sköt ihjäl en brasiliansk elektriker i Londons tunnelbana i tron att han var terrorist. Dels hade han varit i en byggnad som ansågs ha koppling till personer misstänkta för de misslyckade attentaten den 21 juli, dels sades han bära en tjock jacka (en uppgift som dock senare ifrågasatts), dels sprang han mot ett avgående tåg. Dessa indicier tillsammans resulterade i sju kulor i huvudet och en i axeln (ytterligare fyra kulor missade).

Ett svenskt exempel på hur misstankar som var mycket löst grundade resulterade i svartlistning, där den svarta listan sedan fick spridning (enligt principen "digital information har vingar"): I juni 2005 avslöjades det att telekomföretaget Ericsson svartlistat medarbetare som uppfört sig olämpligt eller misstänkts ha olämpliga åsikter eller vara opålitliga. Listan hamnade med tiden på företagets intranet.

Än värre exempel kan hittas om man blickar bakåt i tiden. Under flera decennier ägnade sig Säpo åt åsiktsregistrering av svenskar på mycket lösa grunder. Det kunde räcka med att vara prenumerant på en viss tidning. De registrerade personerna fick - utan att veta varför - avslag när de sökte så kallade säkerhetsklassade tjänster inom försvar, radio/TV, viss industri med mera. År 1990 var drygt 400.00 tjänster i Sverige säkerhetsklassade. Den statliga Registernämndens första rapport anger att "minst 1001 personer" på grund av åsiktsregistrering på olagliga grunder fått sin karriär förstörd, försenad eller drabbats av arbetslöshet. Förmodligen är den verkliga siffran betydligt större.

3. Urholkad rättssäkerhet
Det finns en tendens att låta elektroniska fotspår ligga till grund för svarta listor, som är informella och ligger utanför rättsväsendets etablerade rutiner. Därmed saknas det möjlighet för individen att försvara sig eller överklaga – det föreligger ju ingen formell anklagelse. Därför kan människor hamna i en juridisk gråzon som det är omöjligt att ta sig ur – de är inte skyldiga men inte heller helt oskyldiga. De kan bli morgondagens nya underklass - de "stämplade stackarna".

I USA har det redan börjat figurera rapporter i pressen om människor som har ett namn som liknar en känd terrorists namn. Dessa helt vanliga människor utsätts under flera timmar för vad de själva upplever som trakasserier varje gång de ska flyga, med ingående förhör, kränkande kroppsgenomgångar, beslagtaget pass och liknande. Deras försök att komma bort från listan röner ingen framgång. De kan helt enkelt inte bli rentvådda, eftersom det inte finns någon formell anklagelse att bli rentvådd från!

I Sverige var Säpos mångåriga åsitksregistrering av som mest 100.000 svenskar en form av informell svartlistning.

4. Ändamålsglidning
Erfarenheten visar att när information väl samlats in, eller när ett tekniskt kontrollsystem väl har byggts upp, är sannolikheten mycket stor att informationen (respektive systemet) snart börjar användas även för andra syften än det ursprungligen tänkta. Detta brukar kallas ändamålsglidning.

- I England började exempelvis biltullarna runt London snabbt att användas som övervakningsverktyg av polisen (bilnummer läses av automatiskt och matchas mot en databas).

- I Sverige kan vi exempelvis studera den ändamålsglidning som ägt rum med det så kallade PKU-registret innehållande blodprover från nyfödda. Enligt ursprungliga löften skulle det enbart användas för medicinsk forskning, men nu har det börjat används i brottsutredningar mot den som lämnat provet.

- Ytterligare ett exempel är de loggfiler från ringande, mailande och surfande, som teleoperatörer och internetleverantörer behövde för att rätt kunna fakturera sina kunder. Dessa filer har nu blivit centrala verktyg för polisen i diverse brottsutredningar.

5. Meddelarskyddet för journalisters källor hotas
För att missförhållanden i samhället ska kunna avslöjas är det oerhört viktigt att vem som helst vågar tipsa journalister utan risk att kontakten avslöjas. Därför är det så kallade meddelarskyddet inskrivet i svensk lag. Lagring av elektroniska fotspår från elektronisk kommunikation riskerar att urholka meddelarskyddet, vilket ytterst medför en fara för demkratin. Det har exempelvis avslöjats att i USA kan vem som helst köpa information om vilka nummer som har ringts från en valfri telefon (mer om det här). Du finner Svenska Journalistförbundets checklista för digitalt källskydd här.

6. Anpasslighet urholkar demokratin
Om människor vänjer sig vid att deras elektroniska fotspår i vardagen samlas in, lagras och används för kontroller kan vi förvänta oss ett anpassat beteende. För att undvika eventuella problem längre fram kanske människor drar sig för att köpa vissa böcker, besöka vissa webbplatser, maila vissa personer, resa till vissa länder och så vidare. Detta inskränker friheten, krymper referensramarna och förhindrar informationsinsamling, och utgör därför ytterst ett hot mot demokratin. Dessutom minskar det väsentligt människors livskvalitet.

7. Känsla av obehag
Den subjektiva känslan av att det är obehagligt att vara iakttagen ska inte förringas. Att få vara utan insyn i sin privata sfär är en mänsklig rättighet, som individen inte ska behöva motivera. Betänk Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 8, punkt 1), där det stadgas: ”Alla har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”.

8. Hur kan informationen användas i framtiden?
Digital information som en gång sparats har en tendens att häfta fast och aldrig bli raderad. Hur kan elektroniska fotspår och annan detaljerad information om människors liv komma att användas i framtiden? Det är inte självklart att Sverige alltid kommer att vara demokratiskt. Om dataregister hade funnits på 1940-talet hade Adolf Hitler och nazisterna mycket lättare kunnat hitta sina motståndare, både i Tyskland och i de ockuperade länderna.

9. Maktbalansen mellan stat och individ förskjuts
Information är makt. Information om människors position, resor, vänner, inköp och annat som elektroniska fotspår kan ge förskjuter makt från människorna till den part som har tillgång till informationen. Därför förskjuter digital övervakning den känsliga maktbalansen mellan stat och individer till statens fördel. Det innebär i praktiken att politikerna stärker sin egen makt på väljarnas bekostnad.

Ansvariga beslutsfattare besvarar ofta kritik mot övervakningsåtgärder och datainsamling med uttalandet att "det ska naturligtvis finnas garantier mot missbruk". Det sorgliga är att sådana garantier inte kan utfärdas. Alla databaser läcker, och så länge det finns människor kommer det att finnas missbruk av information.

Klibbiga vingar. Många tenderar att glömma bort två grundläggande och mycket viktiga egenskaper som digital information har. Den har "vingar" - alltså en vidunderlig förmåga att sprida sig. Den är också "klibbig" - vilket innebär att den är väldigt svår att permanent och totalt eliminera. Dessa två egenskaper är avgörande för de fantastiska fördelar som informationsteknologi har - men de bidrar också till riskerna.

Men vil du unngå statens overvåking av din aktivitet på nettet, fins det muligheter. Så tror politikere at terrorister er dumme?

3 kommentarer:

  1. Meget bra bloggpost, og meget viktig emne! Det er desverre slik at myndighetene tror overvåking kan erstatte normal etterforskning og gi oss en sikrere hverdag.

    Sannheten er jo det motsatte. Ingen annen nasjon bedriver så mye ELINT som USA, men dette hjalp hverken mot 9/11 eller i lokaliseringen av Bin Laden.

    Som frie mennesker bør vi protestere mot slikt, fordi det er vi som mister vår frihet!

    SvarSlett
  2. Bra innlegg!

    Jeg blir skremt av det overvåkningssamfunnet som nå blir tredd over befolkningen. Og jeg ser for meg at det bare fører til enda mer frykt og at den generelle tryggheten blant folk svekkes pga disse såkalte "sikkerhets"tiltakene.

    SvarSlett
  3. Ja, det var en veldig bra bloggpost jeg "lånte" der - og som tillater kopiering dersom kilde oppgis.

    Det fins vel knapt noe så viktig i livet som opplevelsen av å ha noe som er ens eget.
    Men de siste få årene har det skjedd mye som skremmer, i form av all verdens registre, spesielt innen helsevesenet (slik at helsepersonell selv har begynt å be sine behandlere la være å skrive ting i journalen deres).

    SvarSlett

Virker ikke lenken(e)? Da vil jeg bli kjempeglad om du har tid til å gi meg beskjed via kontaktskjemaet i bloggens sidefelt.

- LAGE LENKE: <a href="url-adresse">Lenkens navn</a>

- BRUK NAVN, ditt virkelige eller et fiktivt. Velg Navn/nettadresse (ikke Anonym), og skriv inn navnet. Nettadresse er ikke nødvendig.
- Logger du inn med Google-konto, kan du få kommentarer tilsendt på e-post.
- Kommentarer som ikke holder seg til saken eller er personangrep eller trakassering, kan bli slettet.

Motta nye innlegg på e-post